Ni tror att jag inte skrivit så mycket den senaste veckan, eller hur? Så är det inte. Jag har skrivit jättemycket. Men allt har varit skit. Texter om det annalkande valet, om politik och musik, om politik och politik, om politik och pyttesmå rosa kramdjur.
Skit alltihop. Mest skit blev texten om USA, tätt följd om min kärleksförklaring till Charles Bukowski. Den sistnämnda var visserligen opolitisk.
Jag har egentligen bara två saker att säga om politik. Gå och rösta på söndag – och – var försiktig med vad du hoppas på – it might just come true.
Rösta efter vad du tror är bäst för så många människor som möjligt och inte efter vad som är tuffast, hippast eller mest rebelliskt.
Det kan man ha musiken till.
Apropå det: Musiker får jättegärna sätta fingret på oegentligheter i den värld vi lever i, de bör kanske till och med göra det. Musiker bör dock undvika att komma med konkreta lösningar på de problem de tycker sig ha funnit. Det blir ju så lätt buskis. Ingen nämnd, ingen glömd.
Nedan är en liten checklista att ha med sig i bröstfickan på finskjortan när ni går till vallokalen på söndag:
Rösta INTE på ett parti med en partiledare som heter Göran eller Lars.
Rösta INTE på ett parti som envisas med att kalla Nordkorea för Demokratiska Folkrepubliken Korea.
Rösta helst INTE på ett parti som Gluggen har puttat från beige till brunt.
Rösta INTE på något parti vars sympatisörer till 80 procent består av raggare.
Rösta INTE på ett parti som inte tycker att Valerie Solanas var mentalsjuk.
Rösta INTE på ett parti som tycker att den enda egentligt viktiga frågan är att man ska få ladda ner dataspel gratis.
Taktikrösta INTE.
Du har nu fyra partier kvar att välja mellan. Två på vardera sida. Go crazy.
This comment has been removed by the author.
ReplyDeleteDet var ju som sagt en artikel i SvD häromdagen, undertecknad av ett gäng musiker på dekis (varav en stalinist och antisemit), en överskattad poet och några lösa kommunister. Artikeln var, för att vara snäll, totalt innehållslös. De hade staplat ett gäng tomma vänsterfloskler på varann, som sedan (antar jag) den där skitpoeten hade fläskat på med brösttoner och pregnant rappa formuleringar. Den innehöll sakfel och en otrolig mängd trams. Ungefär - nej, precis som SD.
ReplyDeleteDet är klart att musiker (eller artister) ska få uttala sig om egenupplevda oegentligheter i världen, jag ser bara ingen anledning till att de måste publicera vad just de tycker, eller ens göra de upplevelserna allmängiltiga. De kan väl hålla sig till att sätta brandtal till torftig musik och sedan orera inför betalande publik? För mycket fritid och för stort geschäft kan vara orsaken till detta storhetsvansinne till artikel. Jag tror minsann att Napoleon hade Mikael Wiehe-komplex.
Det har alltid förbryllat mig varför rockmusiker vurmar så för en stor och stark stat. Det är revolution, underdog-perspektiv, solidaritet med Palestina och Hizbollah (ja, det är väl främst den där Wiehe), klasshat och fan och hans moster.
Det låter ju förresten superläskigt att Folkpartiet blivit brunt, kan du förklara mer?
"Rösta efter vad du tror är bäst för så många människor som möjligt och inte efter vad som är tuffast, hippast eller mest rebelliskt."
ReplyDeleteSant, det går ju inte att rösta på Judas Priest tyvärr.
Bobby: Din kommentar är både roligare och sannare än mitt inlägg. Jag har ingenting att invända mot någonting du skriver, förutom möjligtvis att din ilska tar överhanden något över det egentligen har att säga.
ReplyDeleteEn komplimang också till användandet av ordet "brösttoner"! Kanske världens bästa ord. Ska genast lägga mig till med det och använda det i tid och otid.
Att FP blivit bruna är en vulgäråsikt som jag annamat. Jag kan inte förklara den. Jag kan knappt ens stå för den. Det är något med Jan Björklunds hela uppenbarelse (samt naturligtvis det faktum att han enligt egen utsago gillar dansbandsmusik och Dan Brown) som får mig att se... brunt.
Jag tycker bara att deras orerande om språktester och eventuellt slöjförbud i skolan känns som ett populistiskt utspel som, oavsett om det är riktigt eller ej, egentligen är en ickefråga.
Ganska klokt. Fast jag lutar ändå åt att taktikrösta. Fastän det bjuder mig emot.
ReplyDeleteVarför inte taktikrösta?
ReplyDelete