Tillgång och efterfrågan

Fotboll suger. Det tror fan att den moderna fotbollen suger.


För exakt två år sedan värvades den ivorianska mittfältaren Yaya Touré från FC Barcelona till Manchester City. Yaya Touré är en extremt duktig fotbollsspelare, men du måste ändå vara hyfsat fotbollsintresserad för att vara familjär med hans namn. Yayas lön var 2010, den är med största sannolikhet högre idag, £ 221.000,00.

Om året? Nej, i veckan. I VECKAN! Ungefär två och en halv miljoner svenska kronor I VECKAN!

Visserligen är Yaya Tourés hemland, Elfenbenskusten, en av världens största producenter av kaffe och kakao – överhuvudtaget har landet enastående naturtillgångar (olja, diamanter med mera) och var väldigt länge Afrikas rikaste land, men det är ett land plågat av inbördeskrig och oroligheter fortfarande in på 2010-talet. Tro inte att det är särskilt många ivorianer som skor sig på landets tillgångar. Landet blev självständigt från Frankrike 1960, men de cirka 14000 fransmän som idag bor i landet äger en absolut majoritet av tillgångarna.
2011 hamnade landet på plats 170 av 187 på UNDP:s utvecklingsindex. Vad innebär det? Ja, bland annat att 50 procent av befolkningen lever på under USD 2,00 om dagen.

Det blir alltså med dagens dollarkurs nästan exakt hundra svenska kronor i veckan.

Men, visst, Yaya Touré har en av de absolut högsta lönerna i hela Premier League. Medellönen för en fotbollsspelare i Manchester Citys a-lag ligger på £86.280,00. I veckan. Det blir med dagens pundkurs drygt SEK 983.000,00, ja, i veckan då.

Men som ni sett i EM, engelsmännen (även de bästa såpelarna i engelska ligan är importer) är lite halvdana på att spela boll. Spanjorna är bäst i världen. Det såg man tydligt när de lekte hem finalen mot Italien med 4-0 (Nej, jag är inte ironisk nu - jag har aldrig sett en bättre fotbollsmatch som neutral åskådare ).

Men visst måste ett land med de näst högsta skulderna och bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i EU vara försiktigare med sina pengar?

Nja. Smakar det så kostar det, som den avskyvärda gamla klyschan lyder.

Manchester City har sportvärldens tredje högsta genomsnittslöner för idrottsföreningar inom lagsporter. På andra plats kommer Real Madrid och ohotad etta är alla semifotbollsintresserade människors älsklingslag FC Barcelona.
Den genomsnittlige a-lagsspelaren i Real Madrid tjänar SEK 1.035.556,37, i veckan – naturligtvis.
För Barcelona är medellönen i veckan per a-lagsspelare… Vill ni verkligen veta? Ni borde inte vilja veta…

En miljon etthundrafemtiotretusen svenska kronor.

Kan man vara värd så mycket pengar? Nej, det kan man inte. I synnerhet inte om du är verksam i underhållningsindustrin – till vilken den modern fotbollen nu måste räknas. Var kommer pengarna ifrån?

Från shejker som bestämmer att det är en kul grej att köpa Manchesters näststörsta fotbollslag och försöka vinna lite saker med det under några år. Och från dig som klär din son och dotter i en Barcelona-tröja med namnet Messi på ryggen.

Vad hade man kunnat göra åt svälten i världen och forskning om cancer, alzeimers, HIV och hjärt- och kärlsjukdomar om pengarna på jorden användes lite visare? Och då är bara fotbollen en piss i Norde älv. Tänk alla sporter, filmstjärnor, musiker, all Dubai-lika städer, vapenrustningen, rymdprogram… dina semesterpengar till diktaturer när du semestrar i Thailand och Egypten.

Jag älskar fotboll. Men den moderna fotbollen är galen. Galen… – den är äcklig, sjuk, korrupt, självgod, pompös och mer än något annat – världsfrånvänd.